Sverige är ett av föredömena i Transparency Internationals globala rankning av upplevd korruption. Tillsammans med Danmark, Finland, Nya Zeeland och Singapore anses vårt land vara mest förskonat från denna samhällsröta som slukar fem procent av världens samlade BNP, en- ligt Världsbankens uppskattning.

Paradoxalt nog verkar det som att den goda placeringen, även om Sverige dalat något sett över tid, gör det extra svårt att ta itu med de problem som ändå finns. Transparency Internationals svenska avdelning anser i ett debattinlägg i Dagens Nyheter att korruptionen ökar i Sverige och att problemet inte tas på tillräckligt stort allvar.

Statsminister Fredrik Reinfeldt väljer dock att tona ner problemen i sin kommentar: Det bör noteras att Sverige, olikt många andra länder, har mindre problem med korruption och haft så under längre tid, säger han.

Men att andra är sämre är ett riktigt dåligt argument för att inte bli bättre. Den stora muthärvan i Göteborg som rullats upp efter avslöjandena i ”Uppdrag granskning” och GT är det senaste och mest omfattande exemplet på att Sverige har större problem än många vill kännas vid.

Muthärvan hade inte uppdagats när organisationen gjorde sin senaste rankning.

I den kommunala sektorn finns av allt att döma fler utnyttjade vänskapsband och ryggdunkningar som inte riktigt tål dagsljus.

Ingen vet exakt hur stort problemet är. Mutor och andra oegentligheter är ju inget som folk skyltar öppet med. Det är därför som Transparency International mäter upplevelse av korruption i ett land. Själva företeelsen är inte direkt gripbar.

Men i stället för att kritisera mätmetoden eller notera att Sveriges ställning är god i jämförelse med andra länder borde arbetet med att stävja frestelser till korruption prioriteras.

Som Moderaternas ledare borde Fredrik Reinfeldt arbeta för att partiet ska ge upp motståndet mot öppen redovisning av bidrag till partifinansiering. En märklig ordning som Sverige fått internationell kritik för.

Förekomsten av mutor i exportaffärer är ett annat område där Sverige skulle kunna göra mer för att täppa till luckor. Transparency Internationals svenska avdelning föreslår avskaffande av kravet på dubbel straffbarhet, alltså att mutor måste vara ett brott även i mottagarlandet.

Mer måste också göras för att stärka skyddet för så kallade whistleblowers, det vill säga personer som påtalar oegentligheter.

Sist men inte minst krävs resurser för att kunna utreda de ofta mycket snåriga förhållandena. Återigen en fråga om att prioritera problemet och inte slå sig till ro med att det är ganska bra som det är.

En triljon dollar strömmar till fel fickor på grund av korruption i världen varje år. I Sverige må det röra sig om små rännilar, men de kan snabbt växa och solka ner bilden av Sverige som ett hederligt samhälle.