Visst kan kommuner välja bort reklam
Relaterat
I slutet av 1980-talet slöt Halmstads kommun på framsynt initiativ av kommunråden Boije Svensson och Ulf Stael von Holstein avtal med det multinationella gatumöbelföretaget JC Decaux om så kallade stadsinformationstavlor och, framför allt nya busskurer på bland annat Österskans.
Möjligheten att sälja reklam på kurer och tavlor var ersättningen. Investeringskostnaderna stod företaget för, liksom det viktiga och genom åren mycket väl genomförda underhållet.
Det var en bra affär för kommunen, vågar jag påstå, eftersom jag som dåvarande informationschef var ansvarig för kontakten mellan företaget och kommunen, och därmed följde verksamheten tills jag slutade några år in på 2000-talet.
Det var naturligtvis ett omdiskuterat avtal – reklam skulle betala något som vanligtvis var en kommunal angelägenhet. Men kommunen hade då inte 15 miljoner till nya busskurer.
För att byggnadsnämnd och polis skulle acceptera utplaceringen av tavlor och kurer drog en stor delegation runt till i stort sett varenda tänkbar plats. Det var representanter för JC Decaux, byggnadsnämnd och byggnadskontor, tekniskt kontor, kulturförvaltning, polis och stadskontor. Kommunen var alltså utomordentligt noga med utplaceringen.
Likadant var det på 90-talet när kommunrådet Rosemarie Henriksson med bland annat handikapprådets stöd krävde två handikapptoaletter i Halmstad. JC Decaux erbjöd sig att leverera sådana inklusive underhåll under 20 år mot åtta informationstavlor. Kommunen fick erbjudande om två specialgjorda efter dåvarande stadsarkitekten Birgitta Kyrös önskemål.
Men byggnadsnämnden sa nej! De platser som deras stadsarkitekt själv sett ut fick inte ha reklam. Bland de åtta platserna fanns industriområdet vid Rejmes, Flygstaden, Sannarpshallens parkeringsplats och området där Burger Kings pelare står idag. Istället byggde kommunen för drygt en halv miljon och med egna stora underhållskostnader den outnyttjade handikapptoaletten på parkeringen i Slottsparken!
Den lagstiftning som byggnadsnämnd och -kontor då använde för att säga nej till nyttig reklam som kommunen och medborgarna skulle fått service för var precis densamma som nu plan- och bygglovschefen Benny Hunemark, och därmed också byggnadsnämnden, påstår att man inte kan använda för att säga nej till vedervärdiga dinosaurier, jätteskyltar ihöjden och palmer för att ta några exempel.
Anders Bengtsson, infochef Halmstads kommun 1987-2005









Tipsa oss!



