I en intervju med HP med anledning av skadeståndet uttryckte Ulf Hammarsten sin besvikelse över att industrihampaprodukter inte hade fått det genombrott som han hade hoppats på.

”Vi är urusla som inte kunnat få i gång hampan på så många år, men det tar tio år att introducera ett nytt material”, menade han.

Hammarstens ilska måste ses med modifikation. Visst har LRF och Lantmännen hittills svikit. Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Umeå håller på med en hel del projekt. Det fattas ju praktisk odlings- och skördekunskap. 2007 sammanslöt sig åtta bönder i Västernorrland för att samla odlingserfarenheter.

Den industriella omsättningen i bil-, möbel- och byggnadsindustrin har visserligen inte ägt rum i Sverige. Men på gårdsnivå tillverkas det bränslebriketter, olja, djurströ och isoleringsull.

I Västergötland har det bildats en ekonomisk förening, Hampaprodukter Sverige. ”Vi är sju stycken”, meddelar initiativtagaren Roger Olofsson i Grästorp, ”föreningen är öppen för fler”. Rune Ekman i Skåne (Bionic) har praktisk erfarenhet med gjutna hus i biocement (en blandning av vatten, kalkcement och skävor, hampans veddelar). Ekman har kämpat i årtionden för industriell användning av hampa och är idag svensk importör av utsäde.

Affärer säljer importerade hampaprodukter i Malmö, Båstad, Laholm, Göteborg och Stockholm – från kosmetika, hampamjöl (av frön) till klädesplagg. Droppen urholkar stenen!

Hampa har en bråkdel av bomullens vattenförbrukning, inga bekämpningsmedel behövs, den växer ialla klimatzoner.

Ökande miljöinsikt och stigande priser för olja och energi för oss tillbaka till våra inhemska naturfibrer. Hampan är en av dem. Den mest hållbara, mångsidiga och med störst avkastning.

Susanne Gerstenberg, Hampanätet