Den ekonomiska prognos som lades fram den 27 januari bekräftar att den förda politiken tar oss torrskodda genom krisen. Efterfrågan stärks oväntat starkt. BNP-tillväxten i år blir ca 3 procent. Det är mer dubbelt så hög tillväxt som iprognosen för euroländerna år 2010 - igenomsnitt cirka 1,3 procent.

Arbetslösheten är på grund av krisen alldeles för hög, men blir dock betydligt lägre iSverige än tidigare befarat. Den toppar sannolikt under andra eller tredje kvartalet i år på nivån 9 procent. Från toppen faller sedan arbetslösheten tillbaka till mellan 5 och 7 procent.

Att ta ned den långsiktiga nivån för arbetslösheten blir den stora utmaningen under nästa mandatperiod – i alla fall om den här regeringen får sitta kvar. Politiken fram till 2014 ska pressa ned och för framtiden om möjligt låsa in den långsiktiga, icke-konjunkturberoende, arbetslösheten på nivån 4-5 procent, till att börja med. Det är ingen omöjlighet.

Prognosen visar också att politiken leder till att statsbudgeten kommer att visa överskott – och det utan vare sig skattehöjningar eller besparingar. Så är det inte i övriga Europa.

Dagens måttliga svenska budgetunderskott kommer sålunda att försvinna även om regeringens skattesänkningar ligger kvar. Det gäller såväl beslutade jobbskatteavdrag som gjorda skattesänkningar för pensionärer.

Regeringen driver en klassisk keynesiansk politik och ”lånar pengar” för att kompensera för skattebortfallet i krisens spår, statens krisutgifter för till exempel a-kassan, högre kommunbidrag till vård, skola omsorg och andra åtgärder, som vägbyggen, som stimulerar ekonomin. Men någon ökad långsiktig upplåning krävs inte.

Mona Sahlin är därför fel ute med sin tes att regeringen sänker skatt med ”lånade pengar”.

Carl B Hamilton (FP), riksdagsledamot och Folkpartiets ekonomisk-politiske talesman

cMona Sahlin är därför fel ute med sin tes att regeringen sänker skatt med ”lånade pengar”.