Jenny Petersson (M) och Jennie Nilsson (S) diskuterar i var sin debattartikel i HP om oppositionen eller regeringen för den bästa politiken för att få ungdomar iarbete. Svaret är tyvärr att ingen av dem gör det.

Sverige har mycket hög ungdomsarbetslöshet, men också en stor del arbetslösa ungdomar som har dolts från arbetsmarknaden. Exempelvis är nära 70000 personer under 40 års ålder förtidspensionerade. Kombinationen stela arbetsmarknadsregler, höga skatter och generösa bidrag stänger helt enkelt ute många från jobb.

När regeringen i förra vårpropositionen skulle få fart på ungdomars sysselsättning så låg fokus dock inte på dessa centrala områden. Istället handlade det om miljardsatsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vi bör komma ihåg att den tidigare socialdemokratiska politiken gick ut på att år efter år spendera massiva summor på arbetsmarknadspolitiska program. Resultatet var att mycket av arbetslösheten doldes. Samt att många hamnade i en passiviserande situation, pendlande mellan perioder av arbetslöshet och deltagande i olika program.

Statskontoret har visat att nästan 3,5 miljoner så kallade arbetslöshetsperioder inleddes mellan 1992 och 2004, varav en tredjedel innebar deltagande i arbetsmarknadspolitiska program.

I genomsnitt deltog ungdomarna iprogrammen under hela 228 dagar. Andelen som kom i arbete 90 dagar efter avslutad åtgärd var dock så lågt som 25-35 procent.

När forskare studerar alliansregeringens arbetsmarkandspolitiska satsningar, jobbcoacher och liknande så kommer de sannolikt att finna lika deprimerande siffror. Alliansen har gjort en del gott genom att sänka skatten på arbete och på att anställa ungdomar, men vi ska inte bortse ifrån deras misstag.

Nima Sanandaji, Skattebetalarnas Förening

cSvaret är tyvärr att ingen av dem för en bra politik för att få ungdomar i arbete .