I HP förra veckan stod att Halland kammat hem storkovan från kömiljarden tack vare att vi var effektivast i hela landet på att ge vård inom rätt tid. Hallands sjukhus ligger även i topp när det gäller vårdens kvalitet och hur nöjda patienterna är med bemötandet.

Några dagar efter den glada nyheten att vi är bäst i Sverige kommer beskedet att kvinnoklinikerna i‑Halland ska stänga avdelning och akut varsin månad i sommar. Beräknad besparing är 0,5 miljon kronor, vilket är mindre än 5 procent av totala sparbetinget inom kvinno- och barnsjukvården.

Detta ser vi som ett desperat försök att hitta ett sätt att spara en liten del av de underskott som Halmstad sjukhus, 72 miljoner kronor, och Varberg sjukhus, 99,7 miljoner, är ålagda att hämta in.

Vi vill uttrycka vår tveksamhet till denna åtgärd! Ansvarigas uttalande att detta kan bli ett exempel för andra verksamheter skrämmer. Vi har flera invändningar.

Sommartid ökar Hallands befolkning drastiskt. Trots intensiva informationskampanjer är det svårt att få alla att förstå att det saknas en så basal del av ett sjukhusutbud som jourverksamhet i‑gynekologi på sjukhus av Halmstads/Varbergs storlek.

Kvinnor med ont i magen kan inte förväntas veta om de bör bedömas av gynekolog, det vill säga åka till det andra sjukhuset, eller annan läkare. Hänvisning till nästa sjukhus kommer att medföra irritation och påverka arbetsmiljön. Transporter av dem som måste läggas in kostar. Risk finns för extra vårdtid, då man av humanitära skäl inte kan skicka hem någon som nyss anlänt mitt i natten med ambulans, även om smärtan minskat eller blödning avtagit. Dubbla läkarbedömningar och yngre läkares behov att konsultera bakjour för att bedöma om patienten är transportabel ökar. Allt detta innebär extrakostnad.

Är det vettigt att spara på direkt patientvård när redovisningssystemen inom regionen av vad som faktiskt utförs är så bristfällig? Inför bokslut 2011 hittade man 7 miljoner kr felregistrerade bara på vårt verksamhetsområde bland annat på grund av ändrade poängskalor för utfört arbete som gör att det som ser ut som underskott i‑själva verket är av administrativ art.

Hur ser det ut i övrigt på sjukhusen? Bör man inte se över och justera detta innan beslut tas som kan riskera patientsäkerheten?!

Samordning av sjukhusen pågår och kräver eftertänksamhet. Vi uppmanar den politiska ledningen att tänka igenom om sparkraven är rimliga.

Varför försämra det som fungerar bäst i‑Sverige? Vad säger hallänningarna?

Läkarna på kvinnoklinikerna i Halmstad och Varberg genom

Katarina von Bothmer Östling

Katarina Wiklund och Ana-Maria Whitmer, fackliga ombud