Och om vi efter månader av förberedelser och övningar trots allt skulle kunna göra det, så har vi ingen förmåga att erbjuda taktiskt skydd i form av fungerande luftvärn, eftersom vi inte har något. Det som existerar i dag är från 1970-talet.

Som Neretnieks med all önsk­värd tydlighet själv konstaterar: – Vår förmåga att kunna ge och ta militär hjälp är nästan obefintlig i dag.

Men det är inte allt. Om exempelvis Baltikum hade behövt hjälp så hade svenska örlogsfartyg varit värdelösa som konvoj­beskydd.

– De kan inte eskortera nånting över Östersjön, säger Neretnieks, och påpekar att svenska fartyg saknar luftvärnssystem.

I den nuvarande försvarspolitiska propositionen står det klart och tydligt att Sverige både ska kunna ge och ta emot militärt stöd vid händelse av en regional kris. Det är därför häpnadsväckande att försvarsminister Karin Enström (M) i går gav svar på tal åt Neret­nieks genom att… Ge honom rätt?

I vad som närmast kan beskrivas som ett spektakulärt, nytt besked om den svenska försvarsförmågan och den nu gällande försvarspolitiska propositionen avslöjade försvarsministern att den är inte menad att läsas så bokstavligt.

– Vi har inte sagt när eller hur eller i vilken omfattning den här typen av hjälp skulle kunna ges.

Alltså är det därför inte så farligt att vi inte kan ge eller ta emot militär hjälp i vårt närområde, eftersom vi ju ändå inte menar vad vi själva skrivit. Vad vi egentligen menar är att det är en viljeyttring. Sverige skulle alltså teo­retiskt sett kunna hjälpa eller ta emot hjälp, om vi hade velat. Och det vill vi ju. Kanske.

Och, som försvarsbloggen Wiseman’s Wisdoms mycket riktigt påpekar, så är det med detta i minnet en skam att regeringen förordar 40-60 nya Gripen-E när Försvarsmakten själv uttryckt att ”60-80 flygplan krävs för att möta ett begränsat militärt angrepp i en vecka”. Vi klarar oss alltså endast i en vecka, men bara om vi får 20, eller i värsta fall 40, plan utöver det som regeringen vill ge Försvarsmakten när de nuvarande modellerna skrotas. Därefter behöver vi hjälp. Oklart varifrån. NATO:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har tydligt sagt att Sverige, som partnerland, inte får hjälp vid behov. Men det kvittar egentligen, eftersom vi ändå inte kommer ha förmågan att ta emot den hjälpen.

Så sent som den 15 augusti 2011 skrev Fredrik Reinfeldt en debattartikel i Aftonbladet apropå 20-årsdagen av att Baltikum återfått sin frihet. I artikeln slår statsminisern fast att Sverige har en ”hedersskuld” till de baltiska länderna eftersom ”Baltutlämningen ­utgör en mörk stund i svensk ­utrikespolitik. Till det ska läggas att ledande politiska företrädare uttalat att de baltiska länderna inte var att betrakta som ockuperade”.

Det är en hedersskuld som Sverige inte har förmågan att betala om det skulle krävas.

SIGNERAT: Csaba Bene Perlenberg, t f politisk redaktör