Riksrevisionen har granskat samhällets insatser för att förebygga återfall i brott och kommit fram till att insatserna är för få, kommer för sent och är för dåligt koordinerade.
LÄS MER: Krami blev vägen ut för Manuel Gomez
Av den anledningen har justitiedepartementet med minister Morgan Johansson (S) i spetsen tillsatt en snabbutredning för att se hur samhällets resurser kan användas bättre.
HP har tidigare skrivit om hur man i Halland arbetar med samarbetsavtal mellan kommun polis och kriminalvård för att få mjuka övergångar mellan fängelse och frihet. Hittills har två kommuner ingått de här trepartsavtalen – som är unika i landet.
Det saknas fortfarande underskrifter från Falkenberg, Varberg och Kungsbacka om något som för många nog låter självklart – att samhällets instanser ska samarbeta för att den som lämnar fängelset går ut till ett alternativ bortom det kriminella livet.
Kriminalvårdschefen i Halmstad menar att samarbete tar tid och man får inte ge upp.
– Vi ser det här som en långsiktig satsning, säger Kenth Ahlin.
Frivårdsinspektör Sylvia Andersson arbetar på Krami i Falkenberg, ett samarbetsprojekt mellan myndigheter som syftar till att få tidigare kriminella ut i arbete. Krami är en av flera delar i arbetet att minska återfall i brott.
Sylvia Andersson ser att det finns två områden där det är svårt att få till ett samarbete. Och det är två viktiga områden bostad och psykiatri.
– Kriminalvården arbetar med personer som ofta har en underliggande psykiatrisk problematik i botten. Kraven på tre månaders drogfrihet för att få en insats från psykiatrin blir därför ofta omöjliga att uppfylla. De har kanske även hyresskulder eller betalningsanmärkningar. Vårt jobb är att arbeta med alla bitarna och se till individens förutsättningar.
Kenth Ahlin arbetar för att insatser i större utsträckning ska påbörjas på anstalten när de intagna har möjlighet att hålla sig drogfria, är motiverade till förändring och de är på plats.
– Regeringen vill ha ut mycket mer av de resurser man satsar, säger kriminalvårdschefen, som hoppas att Halland ska kunna bli pilotlän när en ny modell tas fram.
Uppdraget att snabbutreda hur man kan arbeta bättre har gått till Anne Holm Gulati, tidigare överdirektör inom Kriminalvården och generaldirektör för Myndigheten för delaktighet. Efter att ha börjat titta på hur man jobbar runt om i landet ser hon att insatserna spretar och problemen varierar.
– Några säger att det tar flera veckor efter frigivning att få en tid hos socialtjänsten. Andra håller inte med om det, men ser andra problem. Jag möter också mycket kraft, vilja och engagemang som det gäller att ta tillvara. Det jag ska göra nu är att försöka hitta samarbetsramar som kan användas nationellt.
I mars 2017 avslutas hennes arbete och då blir det upp till bevis.
– Mitt uppdrag är att ta fram en modell som kan prövas i en försöksverksamhet, säger Anne Holm Gulati, som tar till sig erfarenheterna från Halland.
– Det som sker här visar att det faktiskt går att hitta fungerande samarbetsvägar. Man har hittat ett antal nycklar som man arbetar med, säger utredaren.
Fakta: Kriminalvården måste jobba bättre
Riksrevisionens granskning av Kriminalvården centralt visar att resurser inte används på rätt sätt och att insatserna spretar över landet.
För att få mer ut av skattepengarna har justitiedepartementet begärt en snabbutredning i syfte att få fram metoder som på sikt kan tillämpas nationellt.
Utredningen påbörjades förra månaden och ska presenteras i mars 2017.
Den ska innehålla förslag på en modell för lokal samverkan på individnivå för att förebygga återfall i brott, med fokus på:
arbete, utbildning, bostad, skulder, missbruk, psykisk ohälsa, kriminella attityder, nätverk och kontroll.
På onsdagen hålls kriminalvårdensårliga samverkanskonferensi Varberg där myndigheter och berörda samhällsinstanser i länetmöts för att bland annathitta nya former för att samarbete kring de brottsförebyggande frågorna.
